Under gårdagen passade jag på att besöka lagets träning i ABB Arena. Den som förväntat sig ett gäng gamnackar komma ut på isen med tunga steg fick definitivt fel. Det var ett glatt och harmoniskt gäng hockeyspelare som äntrade isen. Tränare Appelgren åkte inledningsvis runt och småpratade med olika spelare. Det såg väldigt avspänt och kamratligt ut. När väl övningarna drog igång var det dock fullt fokus hos alla spelare.
Alla som någon gång hållit på med lagidrott vet nyttan med att det i allvaret finns lite bus och skoj. Precis så var det på isen. När det fanns läge passade spelare på att busa lite med varandra. Precis som det ska vara. Även om det handlar om elitidrott där mycket står på spel är det aldrig fel med lite skratt och glam.
På ABB Arenas läktare fick jag sällskap av två kunniga representanter från VIK Support. Tillsammans satt vi och diskuterade det som hänt under säsongen samt försökte analysera orsaker. Många tankar dryftades men om vi blev klokare eller inte låter jag vara osagt. Det vi till slut enades om var att det lag som vi nu har sannolikt är mycket väl rustat för att spela viktiga matcher. Matcher av slutspelskaraktär. Matcher där man inte längre räknar poäng utan bara segrar. Jag tänker naturligtvis på playoff-matcher. Vinna eller försvinna, typ.
Sällan har vi haft så många stora och tunga forwards som vi nu har. Vi har alla sett vad dessa herrar kan åstadkomma i offensiven när spelet klaffar. Det finns en handfull spelare som säkerligen formligen kommer älska när allt står på spel. Ta bara en spelare som Nick Sorkin. Han är den perfekte spelaren för just den typen av matcher. Alla vet vi hur överjävligt bra transatlanter kan prestera när det verkligen gäller. I Sorkin har vi en framtida matchvinnare, banne mig.
Om någon nu mot förmodan tvivlar på denna min framställning så ha i minnet de gånger, visserligen ännu få, som laget fått fart på offensiven. Då jävlars i min låda är vi tunga att möta, svåra att stå emot. Kan tränare Appelgren hitta den optimala balansen, med fingertoppskänsla sätta ihop de bästa formationerna, då blir det åka av.
I laget finns ett antal spelare som varit med förr, som stridit framgångsrikt, och fört sitt lag vidare. Gemensamt för dessa spelare är att de vet exakt vad som krävs. Lihagen är ett utmärkt exempel på detta. Tre lag har han varit med och fört upp i högre divisioner. Lihagen är en av de spelare som bidragit när det gällt som mest. Ja, jag vet. Lihagen har inte direkt övertygat så här långt, men, jag är övertygad om att han vaknar till rejält när det gäller.
Vi kan denna säsong få uppleva motsatsen till många tidigare säsonger. Ett lag som presterar som bäst när det gäller som, mest! När senast var vi med om detta? Jo, säsongen då vi gick upp i dåvarande elitserien.
Vi som var med minns resan. En misslyckad grundserie, en jobbig fortsättningsserie, playoff-matcher, och slutligen Kvalserien. Någonstans på denna väg, fylld av motgångar, vaknade plötsligt laget till och blev en okuvlig maskin. Ostoppbar. Innan vi visste ordet av hade vi nått målet, Elitserien, och vi nöp oss i armar och ben. Hur var det möjligt, hur gick detta till? En sak, en oerhört viktigt ingrediens, var att spelarna aldrig någonsin gav upp.
Ja, jag är månne både naiv och dement, men det är ett rent tjänstefel av oss alla att ge upp denna säsong...
Mot playoff....
Om någon nu mot förmodan tvivlar på denna min framställning så ha i minnet de gånger, visserligen ännu få, som laget fått fart på offensiven. Då jävlars i min låda är vi tunga att möta, svåra att stå emot. Kan tränare Appelgren hitta den optimala balansen, med fingertoppskänsla sätta ihop de bästa formationerna, då blir det åka av.
I laget finns ett antal spelare som varit med förr, som stridit framgångsrikt, och fört sitt lag vidare. Gemensamt för dessa spelare är att de vet exakt vad som krävs. Lihagen är ett utmärkt exempel på detta. Tre lag har han varit med och fört upp i högre divisioner. Lihagen är en av de spelare som bidragit när det gällt som mest. Ja, jag vet. Lihagen har inte direkt övertygat så här långt, men, jag är övertygad om att han vaknar till rejält när det gäller.
Vi kan denna säsong få uppleva motsatsen till många tidigare säsonger. Ett lag som presterar som bäst när det gäller som, mest! När senast var vi med om detta? Jo, säsongen då vi gick upp i dåvarande elitserien.
Vi som var med minns resan. En misslyckad grundserie, en jobbig fortsättningsserie, playoff-matcher, och slutligen Kvalserien. Någonstans på denna väg, fylld av motgångar, vaknade plötsligt laget till och blev en okuvlig maskin. Ostoppbar. Innan vi visste ordet av hade vi nått målet, Elitserien, och vi nöp oss i armar och ben. Hur var det möjligt, hur gick detta till? En sak, en oerhört viktigt ingrediens, var att spelarna aldrig någonsin gav upp.
Ja, jag är månne både naiv och dement, men det är ett rent tjänstefel av oss alla att ge upp denna säsong...
Mot playoff....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar