4 april 2015

Leksand, TAIF, Pantern och Sundsvall, i HA

Ett klassiskt lag ramlar ur denna säsong. Anrika SSK gjorde det ingen trodde när säsongen startade. De klappade ihop fullständigt och hamnade slutligen i ett negativt kval tillsammans med ett annat klassiskt lag, nämligen AIK! Två anrika storklubbar som genom systematisk(!) felskötsel på flera sätt fick kämpa för sin existens i andraligan. SSK misslyckades ofattbart nog även i det negativa kvalet och får fortsättningsvis lira i division ett!

Men den enes död är den andres bröd. Upp till Hockeyallsvenskan kommer två bekanta lag, Sundsvall och Tingsryd, samt ett Pantern som vi vet väldigt lite om. Pantern, länge ett lag som levde i skuggan av Malmö, i Malmö. Men just denna säsong har de gjort en mäktig resa. En resa som kulminerade med avancemang till andraligan. Ett typiskt exempel på den dröm som vi alla ska få leva. Pantern personifierar just de värden, de sportsliga grundvärden, som många av oss vill ska gälla. Oavsett storlek på förening, stad, ekonomiska muskler, så ska dörren för avancemang uppåt i ett seriesystem alltid stå öppen.

Speciellt roligt tycker jag att Sundsvall tog sig tillbaka. Detta trots att just denna förening, just detta lag, så många gånger satt krokben för oss själva. Ett riktigt boggi-team för oss. Min glädje riktar sig framförallt till ex-Vikaren Marcus Kinisjärvi som nu fick kröna sin fina säsong med uppflyttning till Hockeyallsvenskan.

Och så den stora skrällen. Leksand är tillbaka i Hockeyallsvenskan! Det är med blandade känslor jag konstaterar detta. Vi minns alla rabaldret säsongen när Leksand tog steget upp. Föreningen lyckades med konststycket att hålla en stark spelartrupp trots att pengarna bokstavligen var slut. En rekonstruktion, mitt under säsong, räddade laget, och föreningen. Trots den enorma turbulens som rådde runt och i föreningen lyckades man med konststycket att via Kvalserien spela sig ända fram till SHL! En grymt stark sportslig prestation omgärdad av många frågetecken.

Personligen visste jag aldrig riktigt vilken fot jag skulle stå på i mitt förhållningssätt till Leksands avancemang. Å ena sidan unnade jag de allra flesta av lagets fantastiska supportrar denna framgång. Å andra sidan retade jag mig på att en förening som var så korrupt(!) och misskött kunde hitta en väg till denna framgång. Nu är dock detta historia och på något sätt kan man säga att Leksand, som förening, nu får sona sitt brott(!). Då rekonstruktionen genomfördes enligt gängse lagar, regler och normer finns egentligen intet mycket att säga förutom att det luktade illa om det hela.

Nåväl, på gott och ont har vi nu Leksand att tampas med kommande säsong. Ingen kan sticka under stol med att klubbkassörer i de Hockeyallsvenska lagen nu slickar sig förnöjt om munnen. Leksand är ett lag som alltid drar mycket folk till arenor. Det innebär ett välkommet ekonomiskt tillskott för många klubbar.

Vad kommer Leksands närvaro att betyda rent sportsligt? Troligen rätt mycket. Med största sannolikhet kommer LIF kunna mönstra ett slagkraftigt lag och tävla om en plats i toppen av tabellen. Alla andra lag kommer se mötena med Leksand som en möjlighet att mäta sina krafter med den allra bästa. Att vinna mot masarna kommer vara de flesta klubbars största önskan, den största meriten. Ur den aspekten får Leksand räkna med rejält och tufft motstånd i varje match. 

Av de lag som nu ansluter till Hockeyallsvenskan är det sannolikt bara Leksand som kommer kunna vara med i en toppstrid. Tingsryd, Sundsvall och Pantern får nog fokusera på att undvika negativt kval.

Den stora frågan jag ställer mig just nu, i skrivande stund, är vad som händer med Viktor Mårtensson? Det vore då ett öde av episka dimensioner om vi tvingas se honom iklädd vit och blått i ABB Arena nästa säsong...

Go´natt!



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar