Har funderat en hel del över de tre matcher som nu spelats mellan oss och KHK i detta finalspel. Som jag tidigare konstaterat har det inte blivit som jag trodde. KHK har överraskat med att spela väldigt disciplinerat, packat ihop i mitten, tagit hem alla gubbar, och ställt upp med ett rätt lågt försvarsspel. Lite av samling vid pumpen, vill jag påstå. Om detta har varit en uttänkt strategi eller blivit en konsekvens av hur spelet utvecklat sig kan jag inte sia om.
I våra möten under serielunken spelade KHK lite annorlunda. Ofta lyckades de släppa puck till forwards som kommer med hög fart genom mittzon. Den fart de fick med sig bibehöll de och for runt som bålgetingar i vår zon. Visst försöker de nu också men känslan är att vi varit rätt duktiga på att läsa av deras spelvägar. Istället är det vi som i de flesta fall varit det spelförande laget och KHK har valt att backa av och hem.
I de två första matcherna tog KHK ledningen och kanske var det därför de valde att spela lite mer avvaktande efter det. I den tredje matchen böljade spelet under den första perioden. Lagen böt chanser med varandra men det var vi som gjorde målen.
I den andra perioden, vid underläge 0-2, gick KHK tillbaka lite till sitt grundspel. Självklart tvunget då de var tvingade att kliva fram för att reducera och kvittera. Något som de också lyckades med. Men så hände samma sak igen! Efter kvitteringen började KHK backa av och spela mer avvaktande. Bevakade.
När de dessutom lyckades ta ledningen i inledningen av den tredje perioden var det precis som om de bestämde sig för att sluta anfalla. Under grundseriespelet skulle de aldrig gjort på det sättet. Istället hade de öst på för att göra fler mål.
Vad jag försöker komma fram till är att KHK: s tränare har lyckats väldigt bra med sin coachning av laget och sättet de spelar. Deras gameplan. Det känns som att de läst sönder oss. De vet att vår utdelning i spelet fem mot fem har varit besvärande mager hela säsongen och kanske kalkylerar med att kunna hålla undan genom ett lågt försvarsspel. Hålla undan och vänta på chansen till en eller annan snabb spelvändning.
- Om det är på det sätt som jag spekulerar i måste jag lyfta på hatten. Otroligt starkt att stå emot den spelmässiga dominans som vi haft under de tre första matcherna.
Om vi vänder på det hela så finns det en annan sida, av myntet. Kanske är det vi som faktisk är så starka att vi tvingar KHK att spela som de gör? Det tråkiga är att om förhållandet är på det sättet är vi ändå förlorare. Vi har helt enkelt inte kunnat bryta med KHK:s försvar.
I matchen mellan tränarna leder just nu Hånberg på poäng mot Filander.
Ett stort aber för oss inför morgondagens match är naturligtvis avsaknaden av Jan Urbas. Det är inte bara en spelare vi tappar, vi tappar även den kedjekonstellation som varit drivande den senaste tiden. Det känns naturligtvis oroväckande. Jag ser inte riktigt vem som ska gå in på Urbas plats.
Är vi då körda inför morgondagens match? Naturligtvis inte. Dock måste vi beakta att KHK är ett riktigt bra lag som just nu är fyllt av självförtroende. Får de luft under vingarna i inledningen av matchen kan det bli en mödosam resa för oss. Frågan är hur laget, spelarna, ska ställa sig om vi inför sista perioden ligger under med 2-3 mål! Ett skräckscenario för oss naturligtvis. Vår chans är att vi lyckas stå emot segerrusiga och adrenalinstinna KHK:spelare första tio minuterna och sedan ta r vi matchen därifrån.
Jag är inte speciellt optimistisk inför drabbningen i morgon. Det finns flera anledningar till det.
- Den första är målvaktsfrågan. Hur gör vi nu? Helt klart är att KHK:s spelare vet var de ska sikta på Jonatan Bjurö. Bjurö har INTE varit dålig men han har inte heller varit tillräckligt bra.
- Vårt boxplay har plötsligt börjat svaja betänkligt! Här måste vi upp till maximal prestation för att vara med i matchen.
- Powerplay har varit en stor besvikelse under denna matchserie. KHK har skickligt läst av vårt sätt och spela och därmed har vi blivit närmast handlingsförlamade. Den ryggmärgshockey de utövade tidigare i denna spelform är nu ersatt av ett trevande och sökande. KHK:s spelare hinner hela tiden förflytta sig och stå i skottlinjen.
- Avsluten. Visst, vi har lassat in puckar mot mål. Som aldrig tidigare denna säsong. Men, vad är det för avslut? Vi får väldigt sällan komma in i slottet och skjuta. Där har KHK effektivt bommat igen. Istället tvingas vi ta avslut från sämre vinklar och då blir det mest plockpotatis.
Det är med andra ord en mangrann uppgift vi står inför. Vi måste vara bättre än KHK i alla dessa spelformer för att förlänga denna matchserie till en femte och avgörande hemma i ABB Arena på torsdag!
Jag tror vi gör en ny bra insats men torskar med 1-3. Sista målet i tom bur!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar