16 november 2014

Skultuna mötte Hällefors



Ännu en fredagsmatch i Kvarnbackahallen. Denna gång kom Hällefors på besök. Ett lag som enligt sportchefen Jari Tilkkanen kunde vara "lite griniga" att spela mot. Vad han menade med det ville han inte utveckla närmare. Hällefors hade det för övrigt lite tungt på sin resa till Skultuna då de fastande i en trafikolycka som försenade deras ankomst med närmare en timme. Matchen fick av den anledningen skjutas fram cirka tio minuter. Något som en anonym uppgiftslämnare menade "aldrig skulle hända om det varit det omnämnda". Denne person påstod att de själva varit sena till match borta mot Hällefors men då bokstavligen fått springa in på isen direkt till nedsläpp på utsatt tid. Bloggen ser detta som ett försök till förtal och väljer därför att negligera det hela. 

- För övrigt noterade undertecknad att det var en väldig trafik under hela kvällen till rummet där slipmaskinen stod! Ingen ville dock svara på mina närgångna frågor om "vad som hände" där inne.

Hällefors har som ambition att ta sig upp en division denna säsong. Åtminstone om man ska tro lagets trevlige strateg och sportchef Johan Sandström som Bloggen fick byta ett par ord med före match. Kvällens match var därför väldigt viktig för Hällefors. Inför kvällen såg deras matchsvit ut enligt följande:

Hallstahammars HK  -  Hällefors IK 5 - 3
Hällefors IK  -  IFK Hallsberg Hockey 8 - 0
Guldsmedshyttan SK  -  Hällefors IK 0 - 1 (seger via straffar)
Hällefors IK  -  Fellingsbro/Frövi IK 4 - 3 (seger via straffar)

Min stora fundering inför matchen var hur isen skulle klara sig! Plus 3-4 grader ute och risk för dimma i hallen. Fick en pratstund med vaktmästaren som själv var lite orolig över att den milda hösten skulle ställa till problem. Han berättade att i andra arenor, hallar, fanns möjligheten att ställa om från kyla till värme i de slangar och rör som ligger gjutna i plattan. Just denna kväll kördes det ut cirka 90% kyleffekt. I Kvarnbackahallen finns bara möjlighet att reglera kyla,berättade han vidare. Det innebär att om det blir en riktigt kall vinter kommer isen byggas på ordentligt vid varje spolning samt att isen blir mer av karaktären "naturis". Och det vet alla som någonsin åkt skridskor på Mälaren vad detta innebär. Spröd is som går sönder, krackelerar, när man sätter ned skären. Men, nog om detta..

Passade på att pratade med Skultunas tränare Tomas Sjögren inför match och han var försiktigt optimistisk. Hans förhoppning var att laget skulle kunna hålla ihop spelet lite bättre över hela isen. Minimera misstag och sedan ösa på framåt. Enkelt och bra koncept.

När matchen väl startade tog det endast en knapp minut innan första målet föll. Hällefors drog upp farten direkt och ett sömnigt Skultuna kunde därmed inkassera 0-1. Målskytt Erik Jernberg. Men i vanlig ordning repade Skultuna mod och lagets specielle poängkung, Max Eriksson, kvitterade till 1-1 två minuter senare. Detta var inget som fick Hällefors att dra i handbromsen utan man svarade direkt med att göra 2-1 och denna gång hette målskytten Joakim Eriksson. En spelare som under hela matchen skulle oroa Skultunas försvar. 

Efter denna inledande målexplosion lugnade målgörandet ned sig. Spelet böljade fram och tillbaka och lagen turades om att skapa chanser. Det dröjde fram till cirka femton minuter innan nästa mål föll och denna gång var det hemmalaget som målade. Daniel Stahre kvitterade till 2-2.

Precis när jag själv inbillade mig att Skultuna var på väg att få grepp om matchen small det till i "fel mål" igen. 2- 3 genom Martin Bengtsson. Perioden avslutas med en dubbelutvisning efter lite brottning. 

En trevlig och fartfylld period där båda lagen visade mycket glöd. En och annan bråkunge noterades men inget som gick till överdrift. Lite lagom tjurigt, helt enkelt!
Skotten: 10-14

Den andra perioden påminde en hel del om den första. Båda lagen skapade chanser men jag anser att det var Skultuna som förde matchen. Max Eriksson, förstås(!), inledde den andra perioden med att både kvittera och ge laget ledningen innan det gått fyra minuter. Innan perioden var slut hade Erik Fhürong hängt in matchavgörande 5-3 till hemmalaget, trodde jag. Men jag trodde fel, skulle det visa sig.
Skotten: 17-8

Inför den tredje perioden pratade jag lite med ledare till Skultuna som sa sig vara nöjda med matchen så här långt. Nu gällde det "bara" att stänga den. Innan nedsläpp till tredje perioden hörde jag hur spelare i Skultuna uppmanade varandra till att "inte ge Hällefors något att gå på". Jo, tjena! Det vet man hur det blir när man säger så!

Perioden var bara 23 sekunder då Skultuna drog på sig en utvisning modell onödig. Och om inte det var illa nog så skickades pucken ut över "plexi" i egen zon med ännu en utvisning som följd. Så blev det med tanken att "inte ge Hällefors något att gå på". Självklart dundrade Hällefors in en reducering till 4-5 och matchen öppnade åter upp sig. Målskytt denna gång Rob Ekström. Hemmalaget skapade många chanser att åter rycka i matchen men gick bom i avsluten. Istället kom en situation som kanske blev helt matchavgörande. Skultunas Jesper Bergman åker ut två minuter för boarding. Jag som stod väldigt nära situationen hade inte protesterat om han fått fem minuter + matchstraff för den tacklingen. Den var inte snygg. Nu stod domaren väldigt långt ifrån situationen och såg troligen inte riktigt vad som hände, något Skultuna i efterhand ska vara tacksamma för. 

Nåväl. Det blev powerplay för Hällefors och kvittering kom genom Marcus Herou. Matchen helt jämn med knappt tio minuter kvar att spela. Skulle Skultuna orka ta tag i kommandot målmässigt igen eller skulle man tappa matchen? Slutdelen av perioden var rätt jämn chansmässigt med litet plus till hemmalaget. Inget fler mål gjordes och matchen gick till förlängning. 
Skotten: 13-10

Ett oavgjort resultat efter full tid var inte helt orättvist enligt mitt sätt att se det hela. En i många stycken underhållande match med förvånansvärt bra spel från båda lagen, stundtals. En spelare som jag tyckte stack ut lite extra var Hällefors nummer #21 Joakim Eriksson

I förlängningen var det inget snack om saken. Skultuna såg hetare, starkare, snabbare ut. Efter flera bra chanser att avgöra lyckades till slut Robin Jonsson hitta en lucka vid första stolpen och snärtade in vinstmålet. Ett mål som innebar att Skultuna nu tog sin femte raka seger. Inte illa alls...


Efter matchen var givetvis Hällefors sportchef Johan Sandström en aning nedstämd. Han tyckte, precis som Skultunas dito, att de kunde vunnit matchen under full tid. Skultunas tränare, Tomas Sjögren, var även han lite missnöjd med att "de bränt för många chanser" under matchen. Med andra ord var ingen riktigt nöjd med matchutgången, förutom jag då, förstås. I mina ögon anser jag att Skultuna ska vara väldigt nöjda med de två poäng man fick. Punkt!

Bloggen kan inte annat säga att det alltid är lika rasande roligt att besöka Kvarnbackahallen och där ta del av den ishockey som spelas. För övrigt kommer jag inte att nämna något om varför en toalettdörr inne i omklädningsrum fem lossande från sina gångjärn. Inte heller vill jag avslöja varför det var en sådan frekvent trafik in och ut i sliprummet under hela kvällen. Avslutar med att säga: - Matchen var underhållande, korven god, och Jari Tilkkanen lika trevlig som vanligt!

För övrigt har undertecknad blivit lovad att följa med på en bortaresa till just Hällefors. Då får du se "en annan sida av Sverige" som Skultunas sportchef så diplomatisk uttryckte sig...

Ha det gott!


















Inga kommentarer:

Skicka en kommentar