23 oktober 2014

Det nya spelet - taktiken

Åk hit, sedan dit, och sedan svänger du vänster, sedan höger,
tackla som fan, sedan åker du hem..


Efter gårdagens inlägg lovade jag att försöka beskriva vad det är som gör att det går bra, just nu. Som vanligt handlar det mycket om de små små detaljerna. Spelare kan åka runt i match efter match och närmast slentrianmässigt göra rätt när grundtryggheten i spelet finns. Man agerar utan att fundera så mycket. 
"Jaha! nu fick jag pucken. Då passar jag den vidare" Inte svårare än så. Men det är just det som är så svårt om inte alla spelare agerar samtidigt. 

En tränare sa till mig en gång att spelarna ska röra sig över isens alla zoner som om det fanns ett osynligt snöre mellan dem. Ett snöre som försäkrade att alla spelare deltog. Ett snöre som gjorde att laget hölls ihop. Ett snöre som medförde att alla spelare tvingades till samma fart. Spelarna på isen blev en rörlig enhet som genom sin samverkan hela tiden kunde ge varandra understöd.

Och det är där som vi närmar oss den stora skillnaden i vårt spel mot tidigare under säsongen. Nu agerar alla spelarena på isen som om detta snöre fanns. De interagerar, om man så vill. De ger varandra understöd, och avlastning, överallt på isen. 

Avlastning innebär i korthet att puckförande spelare alltid erbjuds ett passningsalternativ.  Spelare behöver inte "kasta iväg trissan". Avlastning skapar trygghet

Understöd gör att spelare vågar fullfölja en aktion. Vågar forechecka. Vågar gå på mål. Vågar fullfölja en tackling. Understöd skapar trygghet. Det finns någon i spelarens närhet som täcker upp, som backcheckar, som tar din plats.

Ett exempel på detta med understöd är vårt presspel som helt plötsligt fungerar. Varför? Jo, spelarna som kliver fram i forecheckingen agerar inte längre individuellt. De har understöd. Andra spelare fyller på i presspelet. Man agerar gemensamt. Understöd.

Lägger man dessutom till den fart som vi plötsligt fått under skridskorna så blir allting ute på isovalen så mycket enklare att utföra. Farten får spelarna av att de vågar agera. De har  ju understöd. Fart föder fart till andra spelare. 

En annan anledning till vår fart anser jag är just avlastningen. Spelarna har hela tiden alternativ så pucken kan spelas iväg snabbare. I de senaste matcherna har jag allt oftare sett ett "giv-and-go" spel i mittzon som inte fanns tidigare. Spelare ger varandra avlastning genom att positionera sig rätt. Över hela isen(en tränare hade troligen uttryckt sig i form av bågar).

Ishockey, som många andra bollsporter, handlar om att krympa ytor för sina motståndare. Håller man ihop sitt eget lag så krymper man spelytorna för motståndarna. Håller man hög fart drabbas motståndarna av tidspress och även då "krymps ytorna". Motståndaren får helt enkelt mycket mindre tid på sig att utföra sin tänkta handling. 

En annan sak som påverkat vårt spel till det bättre är passningsspelet. Framför allt tempot i passningarna. Minns när Patrik "Bulan" Berglund gästspelade för någon säsong sedan. Hans passningar var STENHÅRDA. När han själv fick en lös passningen markerade han sitt ogillande. Genom att "sätta fart på pucken" när man passar ger man sin kompis mer tid i nästa moment. Här ser jag en klart förbättring. Genom att spelarna nu sätter allt fler passningar på bladet kan tempot hållas uppe på ett helt annat sätt. Även våra backar börjar allt mer sätta lite fart på pucken även när de skickar pucken mellan sig. Det är bra. Då ger man varandra tid. Får man lite mer tid kan man utföra nästa moment med större precision.


Fyra nyckelord som jag anser bidragit till vår spelmässiga förvandling:
- Understöd
- Avlastning
- Passningstempo
- Fart

Så tänker jag. Men jag är ingen expert. Expert är däremot Janne Karlsson, tränare i SSK, och då ser man hur bra han lyckas. SSK är klart SHL-mossiga just nu, eller hur?


Mot nya segrar..


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar