Tränaren...

Vem ska leda vår ensemble kommande säsong?

Detta ständiga stötande och blötande. Hur viktigt är det med RÄTT tränare? Men framför allt, vad är RÄTT tränare? I dagarna väntar vi återigen på besked vem, eller vilka, som ska leda vår skuta kommande säsong/er. Viktigt att tänka på är att Sverige är en liten ankdamm när det gäller ishockey. Många som samsas i den dammen. Spelare,ledare och tränare samsas om en rätt begränsad arbetsmarknad. Alla tränare, nästan, är formade av samma ideal, av samma sätt att se på hur ishockey ska spelas, och genomför träningarna som alla andra, gör. Inget nytt under solen med andra ord. Man kan kort och gott säga att alla äro stöpta i samma form. En form som heter Svensk Hockey!

- Utifrån ovanstående tycks det inte spela någon roll vilken tränare vi får. Same shit, typ. Eller gör det det? 

Läser man runt på olika forum, till olika lag, presenteras den ene tränare efter den andre som ett tänkbart alternativ. Det sågas och hyllas om vart annat. "Den jäveln är oduglig", "Han misslyckades i klubben...", "Han kostar för mycket", "Han är inte klok", "Han har spelat/tränat klubben X och är en Judas", "Den fan är för fet", "Honom måste vi ha, då går vi upp", etc etc.

Då ställer jag frågan, igen: - Är det så förbaskat viktigt vilken tränare man har/får?

Att skicka signaler

Som jag ser det finns det fler olika anledningar, bevekelsegrunder, till det val av tränare som en förening gör. Man skickar signaler! Jo, så är det. Genom sitt val trumpetar man ut den ambition som klubben företräder. "Vi ska satsa denna säsong och därför väljer vi den etablerade tränaren...."

För vår egen del kom ett sådan markering säsongen  2003-2004 när vi värvade Pär Bäckman. Detta var tänkt att sända tydliga signaler om en förening som ville ta ett steg till, som satsade, som hade framtidstro. Och hur gick det då? 

"2005/2006 Denna säsong blev en missräkning för VIK som hade satsat på att hamna i kvalserien men hamnade på en niondeplats" [Källa]

Säsongen efter bröt sedan Pär kontraktet mitt under säsong och tog hastigt och lustigt över Västra Frölunda som skulle räddas kvar i Elitserien. 

Pär Bäckman gjorde många bra saker under sin tid som tränare men inte ens han förmådde att lyfta föreningen "ett steg till" som det var tänkt. 

Med andra ord. Här hade vi en kunnig, etablerad, skicklig tränare. Under tre år fick han förtroendet att arbeta med laget. När det var tänkt att laget skulle lyfta, ta det avgörande steget, då kraschade hela härligheten.

- Vi var därmed tillbaka på ruta ett inför säsongen 2006/2007.

Lite mer fakta om säsonger som kom:

2006/2007 VIK hamnade på plats 4 och fick därför spela playoff till kvalserien då bara topp 3 hamnade i kvalserien direkt. VIK fick spela mot Nyköping. VIK förlorade borta med 4-3 och hemma med 1-3 [Källa]

Tränare: Johan Tornberg

2007/2008 VIK hade som mål att kämpa om en kvalserieplats primärt genom en av topp 3. Nu gick inte det och VIK fick åter spela playoff till kvalserien. I första kvalomgången ställdes VIK mot Växjö Lakers som de slog borta med 3-6. I returen i ABB Arena så lyckades Växjö vinna med 1-3 och det blev en tredje och avgörande match. Den tredje matchen spelades också den i ABB Arena och VIK lyckades vinna med 4-1. I andra kvalomgången ställdes VIK mot överraskningslaget Borås HC. VIK lyckades vinna borta med 3-2 och inför en storpublik lyckades VIK vinna med 4-1 i andra matchen och avancera till kvalserien. I kvalserien så lyckades VIK vinna enbart en match, mot Malmö(paradoxalt nog var det den förlusten som gjorde att Malmö missade elitserien) och hamnade sist. [Källa]

Tränare: Johan Tornberg / Lars Ivarsson

Efter säsongen 2007/2008 sa man från föreningen att "detta var ett första steg och nästa säsong ska vi ta nästa. Vi ska ständigt bli lite bättre"

2008/2009 VIK slutar trea i HockeyAllsvenskan och går direkt till kvalserien tillsammans med AIK och Leksands IF. VIK har för andra året i rad kvalificerat sig för spel i Kvalserien till Elitserien. I kvalserien skrapar VIK Hockey ihop nio poäng på 10 matcher och hamnar sist av de sex lagen i kvalserien. Pär Arlbrandt vinner poängligan i Hockeyallsvenskan med 77 poäng på 42 matcher, därav 28 mål och 49 assists. [Källa]

Tränare: Lars Ivarsson

Efter säsongen 2008/2009 sa man återigen från föreningen att "detta var ett första steg och nästa säsong ska vi ta nästa. Vi ska ständigt bli lite bättre"....

2009/2010 VIK misslyckas med att nå kvalserien och slutar på åttonde plats i Hockeyallsvenskan. Stefan Hellkvist avslutade sin hockeykarriär denna säsong i VIK och avancerade till tredjeplats i VIK:s interna historiska skytteliga, efter Anders Berglund och Pär Mårts. Totalt har VIK efter denna säsong spelat 3 200 matcher genom tiderna.[Källa]

Tränare: Lars Ivarsson / Fredrik Nilsson

Tränarna

Under en sexårsperiod använde vi oss av Per Bäckman, Johan Tornberg, Lars Ivarsson samt Fredrik Nilsson som huvudtränare. Av dessa var två rookies i form av Tornberg och Nilsson, en väletablerad i Pär Bäckman. Lars Ivarsson var med som assisterande tränare i tre säsonger innan han fick överta huvudansvaret för laget.

Hur ska man då summera respektive tränares framgångar med laget?

Pär Bäckman misslyckades rejält säsongen 2005/2006 (Etablerad tränare)

Johan Tornberg tog oss till kvalserien 2007/2008 (Inte ens tränare!)

Lars Ivarsson tog oss till kvalserien 2008/2009 (Gick från assisterande till huvudansvarig, tränarutbildad)

Vad jag vill lyfta fram med detta inlägg är att inget är givet bara för att det kommer en ny tränare till föreningen. Åtminstone inte sportsligt. Däremot kan det finnas andra positiva effekter av ett tränarval. Det kan uppskattas av sponsorer, av spelare som söker sig till klubben, samt av publiken som får nya förhoppningar om en blomstrande framtid. Man kan helt enkelt skapa lite hausse...

Jag tror dock mer på dynamiken, på människorna, på helheten. Visst, vi kan ragga upp en etablerad tränare, men, ges inte rätt förutsättningar kommer det sluta på samma sätt, igen. En tränare är ingen trollkarl! En tränare kan ses som en dirigent som ska leda sin ensemble. Om ensemblen består av rätt instrumentering då ökar möjligheten mångfalt till sportslig framgång. Finns det dock bara trumslagare och triangelspelare i ensemblen kommer det mest bli - oljud!

Se där lite tankar en förmiddag innan påsk...

- För övrigt anser jag att Leif "Strumpan" Strömberg är ett utmärkt val som tränare...